!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Bergvärmen

Bakgrund

Beslut togs av årsstämman 2010 och extrastämman 2011 om installation av bergvärme.

En upphandling ledd av ÅF Energiteknik gjordes och efter utvärdering av inkomna offerter har styrelsen efter beslut av extrastämman 2011 tecknat avtal med Teknokyl Industrier AB för installation av bergvärme i föreningen.

Under sommaren och hösten 2011 utfördes arbetet med att borra ca 110 hål till 250 m djup. Parallellt skedde installation av värmepumpar i föreningens sju undercentraler belägna på

  • FJVC 1 – Hjälmarsvägen 21

  • FJVC 2 – Eklångsvägen 38

  • FJVC 3 – Sköntorpsvägen 61

  • FJVC 4 – Sköntorpsvägen 55

  • FJVC 5 – Eklångsvägen 17

  • FJVC 6 – Kolsnarsvägen 15

  • FJVC 7 - Långhalsvägen 9

Värmepumparna har succesivt tagits i bruk under december 2011 och januari 2012.

Sedan följde arbetet med intrimning av samtliga undercentraler och detta arbetet avslutades under mars 2012.

Brf Stockholmshus 8 värmer idag 550 lägenheter och ca 1 500 m2 lokaler med bergvärme. Idén att införa bergvärme väcktes tidigt 2009 och projektet blev slutgodkänt hösten 2013. Incitamentet för att införa bergvärme var att uppvärmningen är föreningens enskilt största kostnad men miljöaspekterna har också varit en viktig faktor att ta hänsyn till.

Föreningen har i dagens penningvärde spenderat ungefär 4,5 miljoner kr/år i fjärrvärme och tidiga beräkningar gav vid handen att 2,5 miljoner kr/år kunde sparas med bergvärme.

Bergvärmen produceras av sju värmepumpar belägna i sju undercentraler spridda över föreningen. Värmepumparna utvinner energin från grundvattnet. I borrhålen cirkulerar en blandning av vatten och alkohol som förhindrar att den så kallade köldbäraren fryser vid temperaturer under 0 grader.

Bergvärmen tillgodoser föreningens behov av värme och varmvattenproduktion ner till en yttertemperatur av ca -3 grader. Under denna temperatur kompletteras bergvärmen med fjärrvärme, detta brukar kallas att man ”spetsar med fjärrvärme”.

Från idé till projekt

Efter att de första tankarna på bergvärme väckts under 2009 tog styrelsen kontakt med ett antal andra föreningar för att höra sig för om deras erfarenheter av bergvärme. Efter studiebesök och möten med dessa föreningar beslöt styrelsen under verksamhetsåret 2009-2010 att ge VVK AB i uppdrag att genomföra en förstudie för att utreda förutsättningar för en bergvärmeinstallation. Förstudien utföll mycket positivt och visade på att en investering på ca 16 miljoner kr plus moms skulle kunna ge föreningen en besparing på 2 till 2,5 miljoner kr/år.

Styrelsen tog detta till stämman och yrkade på bifall till att genomföra projektet. Stämman biföll yrkandet och projektet fortskred.

Styrelsen ansåg sig inte besitta sådana kunskaper att man själva skulle kunna driva ett projekt av denna omfattning utan beslöt att anlita en extern projektledare. Då VVK som genomfört förstudien även är en leverantör av bergvärmeinstallationer ansågs inte VVK lämpliga som projektledare. I stället anlitades ÅF-Infrastruktur AB för att utföra upprättande av borrplan, upphandling och upprättande av styrdokument samt projektledning.

Projektet

Projektet inleddes med att ÅF upprättade en offertförfrågan i form av ett detaljerat upphandlingsunderlag med tillhörande styrdokument. Offertförfrågan sändes till sju välrenommerade företag i början av januari 2011 då de fick en månad på sig att svara. Av dessa sju företag valde fyra att avstå p.g.a. projektets storlek och den givna tidsramen, projektet skulle vara genomfört under 2011.

Då anbuden kommit in förordade ÅF ett anbud som inkommit från Teknokyl Industrier AB som var överlägset övriga ekonomiskt och tekniskt men det överskred den initiala investering som stämman 2010 godkänt. Av denna anledning kallades det till en extra stämma under mars 2011 och stämman godkände att taket för investeringen kunde höjas till 25 miljoner kr inklusive moms. Anledningen till att siffrorna är högre än kontraktssumman är att föreningen ska ta kostnader för bland annat förstärkning av elnätet. Efter stämman skrevs kontrakt för entreprenaden mellan föreningen och Teknokyl den 30 mars 2011.

Genomförandet

Efter kontraktsskrivningen inbjöds medlemmarna till ett informationsmöte om konsekvenserna av detta projekt. Kallade till mötet var förutom medlemmarna ÅF:s projektledare och Teknokyl. På informationsmötet dök fyra medlemmar upp!

Borrningarna började planenligt i maj 2011 och Teknokyl började installationen av sin utrustning i de sju undercentralerna. Allt fortsatte planenligt utom att den konsult som ÅF hade tillsatt som extern projektledare byttes ut på föreningens begäran då han åsidosatt sitt uppdrag att förstärka elmatningen till undercentralerna. Tilläggas kan att denna försening av elleverans har anförts som ett skäl varför Teknokyl inte driftsatt i tid.

Dubier

När undertecknad, föreningens initiativtagare, får se aggregaten som ska installeras kontaktas ÅF Ljud och Vibrationer för att göra en så kallad luftljudsmätning. Anledningen är att dessa aggregat inte ser snälla ut! En luftljudsmätning görs för att säkerställa att det ljud som bergvärmepumparna alstrar inte fortplantar sig genom bjälklaget upp i lägenheterna. Efter mätningen konstaterades att så inte skulle vara fallet och projektet fortskred.

I drifttagande

I december 2011 var de första undercentralerna redo för att tas i drift. Tekniskt sett fungerade allt utmärkt med det lät, det lät mycket. Som vår ordförande sa, ”Det låter som ett atomkraftverk där nere!” Eftersom vi inte kunde ha det på detta sätt beslöts i samråd med Teknokyl att värmepumparna endast fick arbeta mellan 8:00 och 20:00.

Detta fick som konsekvens att totalentreprenaden underkändes vid slutbesiktningen i januari 2012. Underkännandet var baserat på ÅF:s upphandlingsunderlag där entreprenören försäkrat att ljuden från bergvärmepumparna i ovanliggande inte får överstiga 30 dB enligt Socialstyrelsens ljudklass Denna definition säger dessutom att om det finns hörbara toner så sänks kravet till 25 dB.

Hörbara toner finns eftersom våra aggregat är frekvensstyrda.

Förbättringar

Efter den icke godkända slutbesiktningen genomförs ett antal åtgärder:

  1. Tidstyda pumpar
  2. Tidstyrd effekt – lägre effekt på natten

Men detta var inget som gladde föreningen utan entreprenören vidtog åtgärder själv så som att ljudisolera pumparna. Detta arbete leddes av en av landets mest välrenommerade ljudkonsulter Gunnar Lundmark som börjar komma på att det som stör är inte ett luftljud utan ett stomljud.

Baserat på ljudkonsulten vidtog entreprenören under hösten och vintern 2012 ett antal olika åtgärder utan att dessa resulterade i godkända ljudnivåer

Upplösningen

När vi började komma fram till vårkanten 2013 tog föreningen en förnyad kontakt med ÅF Ljud och vibrationer vars seniorkonsult Anna Berglöf omedelbart konstaterade att inget fick sitta fast i tak eller väggar. Allt skulle ner till golvet, d.v.s. att alla rörupphängningar skulle monteras på golvstativ i stället för att skruvas i taket. Teknokyl gick med på detta och undercental efter undercentral fick godkänt. Ytterligare vidtagna åtgärder:

  • I de sista undercentralerna beslöt vi att frilägga plattan som bergvärmepumpen är placerad på för att minska stomljudet. Detta har fått som resultat att vibrationerna från värmepumpen förs ner i berggrunden.

  • Då bergvärmepumparna är frekvensstyrda har vi blockerat de frekvenser/varvtal som orsakar resonans i fastigheterna. Pumparna arbetar normalt sett mellan 30 och 70 Hz beroende på värmebehovet men om ljudmätningarna visat att vi har ett resonansproblem vid exempelvis 50 HZ kan pumpen programeras att gå direkt från 48 till 52 Hz.

Så slutligen godkändes hela projektet i september 2013 i och med att alla lägenheter var godkända enligt gängse regler.

Ljudmätningarna

Ljudmätningarna har endast kunnat utföras sent på kvällar då trafikbullret inte har dränkt dessa. Dessutom så innehåller Socialstyrelsens ljudklass C så starka riktlinjer att de boendes kyl och frys måste stängas av för att mätningarna ska kunna utföras.

 

I figuren ovan som är hämtad från en ljudmätning gjord i lägenheten ovanför UC 3. I figuren ser man tydligt att driftfall 50 Hz närmar sig den godkända kurvan (SOSFS=Socialstyrelsens Författningssamling) och av denna anledning kommer värmepumpen aldrig att tillåtas arbeta på detta varvtal.

 

På samma sätt kan man i ovanstående tabell från en mätning ovanför UC 6 se att driftfall där pumpen arbetar med 50 Hz ger värden som närmar sig det godkända i tersbandet 63 Hz. Här uppmättes 40 dB och det godkända värdet var 41,5 dB. Trots att detta värde var godkänt så är denna värmepump programmerad för att hoppa över denna frekvens.

 

 

Utskriftvänlig version